Bye-bye Hultsfred

Tidigare idag gick jag förbi en löpsedel där det stod att Hultsfredfestivalen lägger ner. Jag fäste inte så stor notis vid det, jag vet inte hur många gånger arrangörerna har sagt att de ska lägga ner festivalen och den har ju alltid kommit tillbaka. Men när jag kom hem och kollade på internet så insåg jag att det var på riktigt den här gången och att de till och med ställt in årets festival som skulle ha ägt rum om en vecka.

Hultsfredfestivalen och jag är nästan jämngamla. Samtidigt som jag tog mina första staplande steg slogs de första tältpinnarna ner vid Hulingens strand. Under min tidiga uppväxt så var Hultsfred och Roskilde de enda riktiga festivalerna. När jag gick på högstadiet och gymnasiet så var Hultsfredfestivalen den festival som alla skulle åka på. Själv kom jag inte dit förrän 2005, vilket också kom att bli min enda Hultsfredfestival (för övrigt det år då festivalen hade flest besökare - drygt 31 000).

Det är svårt att förstå varför det har gått så dåligt för Hultsfredfestivalen. De anledningar som brukar anges är ökad konkurrens från andra festivaler i kombination med sämre bokningar. Det ligger säkert mycket i det men det kan inte vara hela sanningen. Visst har det kommit många andra festivaler, men det går fortfarande ganska bra för flera äldre festivaler till exempel Arvikafestivalen. Och visst har de haft en hel del kassa bokningar på senare år men de har ju ändå haft en del tunga namn. I år skulle exempelvis Erykah Badu, NAS och Kent ha spelat.
Förra året sålde festivalen 21 000 biljetter, i år siktade de på 13 000 men lyckades bara sälja 5000. Det är ganska otroligt. Enbart Kent borde ju kunna locka ungefär så många.
Jag tror att en del av förklaringen ligger i att Hultsfredsfestivalen under 2000-talet fått en stämpel som fjortisfestivalen. Åker man dit om man är över sjutton så är man lite töntig och är man uppåt 25 så är man verkligen en tönt. Och ingen vill ju åka på en fjortisfestival, inte ens fjortisarna själva. Kanske har ungdomarna blivit lite bekvämare också och åker hellre på Way Out West eller andra stadsfestivaler. Jag vet inte. Jag tycker bara att det är lite sorgligt. Hultsfred var ju trots allt festivalernas festival i Sverige. Om inte Hultsfred hade funnits så hade musiksverige troligen sett ganska annorlunda ut.

Tack för allt, Rockparty.

Kentz

Kent ska släppa en ny skiva. Om det hade varit för tio år sedan så hade jag varit spänd av förväntningar. Idag resulterar det mest i en axelryckning. Om det inte hade varit för omslaget:




Som om inte detta vore nog så heter albumet En plats i solen och har låttitlar som: "Glasäpplen", "Skisser för sommaren", "Ärlighet Respekt Kärlek" och, kanske värst av alla, "Varje gång du möter min blick". Det känns som att Tomas Ledin kommer få konkurrens i sommar.

Jag har länge undrat vad Kent håller på med. Först kom Kent-mobilen, sedan Kent Singstar och nu det här. Om Jocke Berg är ute efter att reta gallfeber på fansen så tror jag att han lyckas ganska bra. Eller så vill de bara visa att det går att vara folklig och allvarlig på samma gång. Det är väl i och för sig beundransvärt, men snälla, kan ni inte låta någon annan person göra omslaget nästa gång?

Kierkegaard om meningen med livet

Läste ett väldigt bra citat idag. Det säger på något sätt allt:

"Vad är överhuvudtaget meningen med detta vårt liv?
Indelar man människorna i två stora klasser, kan man säga att den ena arbetar för att leva, medan den andra inte behöver det.
Men att man arbetar för att leva kan inte vara livets mening. Det innebär ju en motsägelse att skapandet av betingelserna skulle utgöra svaret på frågan om det därvid betingades mening.
De övrigas liv har i allmänhet ingen annan mening än den som ligger i att de äta upp betingelserna.

Säger man åter att livets mening är att dö ligger även häri en motsägelse"

- Sören Kierkegaard

Allianten är här för att stanna

Igår fick jag bob hunds nya EP Stumfilm. Den har ett väldigt fint omslag där bandmedlemmarna ser ut som skräckkabinettsdockor. Dock har den (precis som förra skivan) inget texthäfte vilket gör att man får försöka höra och tolka Thomas Öbergs rotvälska vilket inte alltid är det lättaste. Ett lite komiskt exempel är första låten som heter "Leker krig". När vi lyssnade på den för första gången frågade Anna:
"Sjunger han alliansen är här för att stanna?"
"Ja, det låter som det", svarade jag.
Vi lyssnade på den en gång till och kom fram till att han inte sjöng alliansen utan allianten. Detta gjorde det hela lite mystiskt men samtidigt lite roligt. Allianten låter ju som något konstigt sagomonster i stil med heffaklumpen. Det skulle också ha varit ganska typiskt Thomas Öberg, lite spexigt och svårtolkat på samma gång. Men det rådde ju ändå ingen tvekan om att han egentligen menade alliansen, i synnerhet som nästa textrad gick "sköt du ditt så sköter jag mitt".

Men när vi lyssnade på den ännu en gång så hörde vi plötsligt att han inte sjöng vare sig alliansen eller allianten utan "alla hjärtan är här för att stanna". Det ser ju inte så lika ut när man skriver det men ni vet hur det kan vara när man har bestämt sig för att någonting låter som någonting. I raden efter sjunger han för övrigt inte "sköt du ditt så sköter jag mitt" utan "sköt du mitt så sköter jag ditt".

Men håll med om att det hade varit roligare med "Allianten är här för att stanna".