lördag 15 november 2008
Don't let the robots get you
Nej, vet ni vad. Nu får det vara slut på deppandet. Det finns tillräckligt många emodeppiga, självrannsakande, pessimistiska, gnälliga, arga och tråkiga bloggar out there. Jag vill ha en blogg som man blir på bra humör av. Ungefär som den här låten (världens bästa låt för övrigt):
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Nu är det allt du som överdriver, visst är det en bra låt, men världens bästa? Njae
Om man kategoriserar det här som världens bästa låt är man bra nere i depressionen.
Ska vi nu ha något man blir på bra humör av, som inte är emodeppigt, pessimistiskt, gnälligt, argt eller tråkigt finns det väl tusen bättre val.
Du har ett enormt ansvar bara genom att ha din blogg; ge oss dödliga ett hopp. Men inte genom detta. Skriv något som vi inte trott vara möjligt, som ger oss energi för nästa vecka!!!!!!!!
Rosa robotar och bubbelgum, hur kan man inte bli glad av det?
Förresten Lena, du sa ju själv att vitsen med att ha en blogg är att man kan överdriva.
En annan sak: Det verkar så fint det här med flickvän. Kan du inte berätta hur ni blev ihop? Det skulle vara en upplyftande historia att ta del av så här i mörkret, är jag säker på...
Kan jag kanske göra, men inte här tror jag.
är du den Moa jag tror att du är?
Jag och min blogg tar halvt åt oss:
självrannsakande, pessimistisk, tråkig = ja.
gnällig = nja.
emodeppig, arg = nej.
Bra låt. Från Yoshimi Battles the Pink Robots?
Jag tror den skulle sitta fint även här. Du är så bra på historier.
Det är Moa Karlberg detta.
martin: Min blogg är också allt det där, så du behöver inte känna dig anklagad..
Moa: jag har skrivit lite om när vi träffades första gången här:
http://kompromiss.blogspot.com/2008/08/allt-skall-man-vga.html
Nu fick du mig att tänka på Hello Saferide - 2006. "I will excersise more, call my grandma, tell my family that I love them..."
Åh, det inlägget hade jag missat. Gud så fint.
Nu är jag nöjd. Och jag känner igen mig, det är enklare att inte utsätta sig för något alls men ibland finns ingen återvändo.
Tack.
Skicka en kommentar