Halvtid

Jag har nu jobbat två veckor som tidningsbud och har två veckor kvar. Det är skönt att det inte är mer. Det har som sagt sina positiva sidor det här jobbet men de negativa överväger nog ändå. Det är ju ett märkligt jobb egentligen, att springa upp och ner i trappor hela nätterna och sova bort dagarna. Har i alla fall börjat få in någon sorts regelbunden dygnsrytm nu. Går och lägger mig vid elvatiden på kvällen. Sover till halv två, går upp och jobbar fram till halv sex-sju (lite beroende på om jag har en eller två trakter), går och lägger mig igen och sover till tre ungefär. Jag vet inte hur stor nytta de där timmarna på natten gör egentligen, men det känns ändå bra att vara lite utvilad innan man börjar jobba.

Hade en mardröm för några nätter sen. Jag drömde att jag låg i sängen och snart skulle iväg och jobba när jag hörde några som skrek nazisitiska slagord alldeles utanför fönstret. Jag gick upp och tittade ner och fick se ett långt fackeltåg av rakade skallar gå förbi precis här nedanför. Av någon anledning kände jag också på mig att det var mig de var ute efter. Jag hade gjort någonting mot dem och nu skulle de hämnas. Jag klädde på mig och gick ut till farmor och Anna-lena som satt och såg på tv och förklarade för dem att jag inte vågade gå ut eftersom det var en massa nazister utanför. Varpå min farmor överraskade mig genom att säga: "Äsch, det där är inget du ska vara rädd för. De vill nog inget ont ska du se."

Annars är jag inte särskilt rädd när jag är ute på nätterna. För det mesta är det väldigt lugnt. Förutom på helgerna, då är det lite livligare men jag har hittills inte stött på någon som har varit hotfull. Det enda som skulle kunna klassas som lite obehagligt var en kille som gick runt och sparkade ner cyklar. Men det skulle ju lika gärna kunna hända i Karlstad, eller i Hagfors för den delen.
Ibland händer det att folk kommer fram och frågar om de får ta en tidning. Om jag har några reservexemplar med mig så brukar jag ge dem det. Det är ju ingen poäng med att hålla på och jiddra med fulla människor. Det är i såna ögonblick man önskar att man hade en uniform så att man på ett artigt och belevat sätt kunde plocka upp en tidning, räcka över den och säga: "Varsågod, får det lov att vara en Dagens Nyheter?"
å andra sidan skulle det bli jävligt svettigt att springa i uniform.

***

Var och såg Alf spela i Galärparken på Djurgården igår. Det var bra, men jag förstår inte att Alf fortfarande inte har fått en större publik. Det var förvisso en del folk där men merparten verkade inte ha hört honom tidigare. Jag tycker det är märkligt. När Lars Winnerbäck åker runt och spelar för utsålda hus i stad efter stad så borde väl även Alf kunna tilltala en större massa.

***

Kändisar som har fått sin tidning utdelad av mig hittills:

Mats Olsson (behöver förstås inte vara "The Mats Olsson")
Anna Järvinen
Rickard Hobert & Lena Endre
Sverker Lenas
André Pops

Samt en Skarsgård som jag inte kände igen förnamnet på men som skulle kunna vara barn till Stellan.