15. Maia Hirasawa

Jag blev nog lite kär i Maia Hirasawa redan första gången jag hörde henne. Om jag inte minns helt fel så var det någon gång på våren 2006. Hell On Wheels skulle spela på en numera nedlagd indieklubb här i Karlstad och Maia Hirasawa skulle agera förband (det här bekräftar för övrigt tesen om att alla artister som har varit förband till Hell On Wheels så småningom har blivit större.) Typiskt nog minns jag inget av hennes spelning förutom att hon var själv och spelade några låtar på akustisk gitarr (kanske använde hon även melodika - detta instrument som var högsta mode 2006). Vad jag däremot minns är att hon stod i baren efter spelningen och att jag försökte samla tillräckligt med mod för att våga gå fram och prata med henne. Till slut gick jag dit och tackade för en bra spelning, hon sken upp och jag tänkte att det här kanske kunde utvecklas till något bra men i nästa stund blev jag utmanövrerad av någon annan snubbe. Som vanligt med andra ord. Det där med att ragga på krogen har aldrig varit min starka sida.

Men istället för att sura över det så bjuder jag er på en underbar människa med en underbar röst och en go' portion göteborgsromantik.