Kent ska släppa en ny skiva. Om det hade varit för tio år sedan så hade jag varit spänd av förväntningar. Idag resulterar det mest i en axelryckning. Om det inte hade varit för omslaget:
Som om inte detta vore nog så heter albumet En plats i solen och har låttitlar som: "Glasäpplen", "Skisser för sommaren", "Ärlighet Respekt Kärlek" och, kanske värst av alla, "Varje gång du möter min blick". Det känns som att Tomas Ledin kommer få konkurrens i sommar.
Jag har länge undrat vad Kent håller på med. Först kom Kent-mobilen, sedan Kent Singstar och nu det här. Om Jocke Berg är ute efter att reta gallfeber på fansen så tror jag att han lyckas ganska bra. Eller så vill de bara visa att det går att vara folklig och allvarlig på samma gång. Det är väl i och för sig beundransvärt, men snälla, kan ni inte låta någon annan person göra omslaget nästa gång?
7 kommentarer:
Ja herregud, omslaget för tankarna till en "Greatest summer party hits" skiva.
Annars gillar jag att de kränger både singstar och mobiltelefoner.
Dogge sa det bäst, "kredd och respekt betalar inte mitt barns blöjor".
Fast Kent har väl krängt tillräckligt många skivor för att kunna köpa blöjor? Jag tycker mest det tyder på pengakåthet när man försöker lura på folk en massa meningslöst skräp (okej, Singstar kan väl vara lite kul, men Kent-mobilen liksom). Ungefär som när Rolling Stones släpper ännu en Best Of-skiva.
Fast kent-mobilen var väl ett sätt att sälja ytterligare skivor, samt att få folket att lyssna på deras nya grejer.
I like it!
Då är det snarare värre när artister ställer upp i hemska program som sommarkrysset.
Alltså jag är fullkomligt övertygad om att kents agenda nuförtiden är att försöka reta så mycket gallfeber som möjligt på sina gamla fans. De har liksom uppnått allt de kan i sverige och det är deras enda nöje nu för tiden..
Å andra sidan är det ju rätt fånigt att dra en parallell till Tomas Ledin utifrån en låttitel och ett omslag.
Skivan är grym. Det är inte Isola eller Hagnesta Hill. Det är en ny skiva.
Jag tror jag föredrar det.
För övrigt tror jag på tanken att lyssna på en skiva innan man dissar den.
Ps. Och, ja, ånej ... den har elekroniska ljud. Ds.
Bör kanske tillägga att hagnesta hill är min personliga favoritskiva tätt följt av Isola.
Jag skrev lite otydligt nedan.
Tjo!
Håller med om att man ska lyssna först och dissa sen. Fast inte ens en bra skiva rättfärdigar ett fult omslag (Kents omslag har iofs. alltid varit ganska fula).
Nu har jag i alla fall lyssnat några gånger och tycker att den är okej men inte mycket mer än så. Den är absolut inte lika bra som Hagnesta Hill. Och visst är det bra att band utvecklas men inte när utvecklingen gör att de blir tråkigare och tråkigare.
Skicka en kommentar