Visar inlägg med etikett Frida Hyvönen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Frida Hyvönen. Visa alla inlägg
onsdag 22 juli 2009
9. Frida Hyvönen
Det har kommit mycket bra från Västerbotten under årens lopp: David Sandström, Sara Lidman och Västerbottenost till exempel. Det har också kommit en del mindre bra, typ Maud Olofsson. Men frågan är om inte Västerbottens allra bästa exportvara är Frida Hyvönen.
Det är svårt att komma på bra ord för att beskriva Frida Hyvönen men excentrisk är ett ord som dyker upp i huvudet och det är i det här sammanhanget en komplimang. Musiken på hennes första skiva Until Death Comes var bra men samtidigt var det ganska lätt att tröttna på det där cirkuspianot och alla hennes manér. Den senaste skivan, Silence Is Wild, är större, mognare och mer dramatisk. Som att hon äntligen har vuxit i teaterkostymen och därmed också fått äntra Dramaten. Även rösten har mognat, om den i början kändes lite väl gäll så är den nu fylligare och djupare. Dessutom är det ganska fantastiskt hur mycket känsla man kan lägga i ett "Ah".
Etiketter:
Frida Hyvönen,
Sveriges 20 bästa kvinnliga sångröster
torsdag 18 december 2008
Valdemars julkalender - 18:e luckan
Bakgrund: Istället för att göra en lista på årets bästa låtar så har jag i år bestämt mig för att göra en julkalender. Bakom varje "lucka" döljer sig en väldigt bra låt från i år, dock kommer inte låtarna komma i någon särskild ordning utan lite hipp som happ.
Frida Hyvönen - Dirty Dancing
Mina två största intressen är musik och litteratur. Därför är det kanske inte så konstigt att jag tycker om historieberättande låtar. Några av mästarna i den genren idag är Jens Lekman och Annika Norlin, men även Frida Hyvönen. Det märktes redan på hennes första skiva men det blir ännu tydligare på hennes nya, Silence Is Wild. "Dirty Dancing" som är första låten på skivan har inte bara en fantastisk text utan också en befriande, vacker och ordlös refräng. Det är en låt som känns alldeles självklar redan första gången man hör den, som om den alltid funnits där.
Jag vet att många av er som läser det här redan har hört låten. Jag funderade därför ett tag på att ta med en annan låt från Silence Is Wild. Men det fick bli den här i alla fall, för trots att det är många bra låtar på skivan så är det ingen av dem som berör mig lika mycket som denna.
He had the keys to a place
where we could practice
it felt almost like Dirty Dancing
minus the United States
and instead of a resort
it was the Folkets Hus basement
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)