En visdomstand fattigare

Här kommer den spännande fortsättningen i miniserien "Valdemar hos tandläkaren":

Idag var jag till tandläkaren igen för att dra ut en visdomstand som hade hamnat snett. Det regnade idag med. Det har varit fint väder hela helgen men bara för att jag skulle till tandläkaren idag så skulle det förstås regna.
Att dra ut en tand var väl inte det roligaste jag har gjort. Inte för att det gjorde så ont, man har ju bedövning tack och lov, men det känns en smula obehagligt när någon skär i munnen på en med ett instrument som låter värre än en motorsåg. Sen använde hon någon sorts kofot i miniattyrformat med vilken hon försökte bända isär käften på mig. Det kändes också lite otrevligt.
Dock måste jag säga att jag har ändrat uppfattning om min tandläkare, hon är rätt skön ändå. Hon skämtade en hel del med mig när jag låg där, synd bara att det är så svårt att skratta när man har fem olika instrument inne i munnen. Över huvud taget förstår jag inte riktigt varför tandläkare alltid ska envisas med att fråga en saker när man ligger där, de kan ju inte förvänta sig så mycket till svar förutom ett enstavigt: "Aaaaa"
Tanden satt ganska väl förankrad vilket gjorde att hon fick gå och hämta flera andra instrument innan hon slutligen kunde få loss den.
Sen fick jag gå hem, en visdomstand och tvåtusen kronor fattigare. Åt nudelsoppa till middag. Känner mig fortfarande halvt förlamad i ansiktet men jag har i alla fall inte ont. Men det kommer väl kanske när bedövningen har släppt helt.

Imorgon ska jag träffa min uppsatshandledare och stå på torget för Miljöpartiet, jag hoppas att jag mår bättre då.

Slut på äventyret för idag.