torsdag 6 augusti 2009

7. Ellekari Larsson



Det kanske är en överdrift att kalla Ellekari Larsson för folkkär. Hon har, mig veterligen, än så länge inte uppträtt på Allsång på Skansen, tävlat i På Spåret eller fått några skandalrubriker i Aftonbladet. Däremot är hon knappast okänd, åtminstone inte för det popintresserade klientelet. Förutom framgångarna med The Tiny har hon ju även uppträtt tillsammans med artister som Ed Harcourt och Anna Ternheim. Det var för övrigt som bakgrundssångerska till den förstnämnda som jag såg henne för första gången på en konsert i Göteborgs konserthus vintern 2004. Med på konserten var även hennes bandkamrat Leo Svensson - kanske världens främste traktör av det fantastiska instrumentet såg.

Ellekaris röst påminner om Joanna Newsoms. Båda två har den där typen av bebisröst som ibland kan kännas oerhört påfrestande men som också kan vara alldeles, alldeles underbar. The Tinys debutskiva Close Enough är i min bok en av 2000-talets finaste svenska skivor. Uppföljaren Starring; Someone Like You är tyvärr inte alls lika bra - de vackra och mjukt smekande melodierna saknas till stor del och arrangemangen är så överbelastade att det påminner om en bröllopstårta som håller på att rasa ihop. "Closer" däremot är lika vacker nu som när jag hörde den för första gången för fem år sen. På Youtube finns för övrigt en rolig kommentar under den här låten: "She sounds like a caucasian Billie Holliday". Kanske det ja.



2 kommentarer:

Niklas sa...

Håller helt och hållet med. "Close Enough" är jättefin. Tycker om den lätt John Bauerska stämningen. Uppföljaren känns mer som ett jobbigt cirkustält fullt med speedade gycklare (för att använda en annan liknelse än din med bröllopstårtan...)

Anonym sa...

jag gillar videon med. Jag har sett den ett antal gånger nu och försöker dechiffrera vad allt betyder.. vad betyder det att de plötsligt står med ryggen mot varandra? vems hjärta är det? varför lämnar hon det hängande i luften? Det är väldigt fint i allafall