Valdemars Julkalender - 24:e luckan

Bakgrund: Istället för att göra en lista på årets bästa låtar så har jag i år bestämt mig för att göra en julkalender. Bakom varje "lucka" döljer sig en väldigt bra låt från i år, dock kommer inte låtarna komma i någon särskild ordning utan lite hipp som happ.


Glasvegas - A Snowflake Fell (And It Felt Like A Kiss)

Det här är den enda jullåten ni behöver i år.




Eller okej, den här med.




Från hela mig till alla er: en riktigt god jul!

Valdemars Julkalender - 23:e luckan

Bakgrund: Istället för att göra en lista på årets bästa låtar så har jag i år bestämt mig för att göra en julkalender. Bakom varje "lucka" döljer sig en väldigt bra låt från i år, dock kommer inte låtarna komma i någon särskild ordning utan lite hipp som happ.


Håkan Hellström - Tro och tvivel
Ständigt denne Håkan. Man borde väl ha tröttnat på honom vid det här laget. Han är ju överallt precis hela tiden. Jag vet inte längre hur många konserter jag har sett med honom, bara det här året har det blivit tre stycken.
Men det är svårt att värja sig när han gör så satans bra låtar som "Tro och tvivel". För mig är det den absoluta höjdpunkten på Försent för Edelweiss. "För en lång, lång tid", "Kärlek är ett brev...", "Långa vägar" och titelspåret är också väldigt bra men texten till den här måste höra till något av det bästa han har spottat ur sig.

"Det var nästan alltid svart i tankarna på Långedragspaviljongen
där jag nästan alltid satt med pensionärerna under båtsäsongen
Och jag såg på de unga och glömska, i båtar och i varandras armar
och tänkte 'skuld och lidande väntar på er fortfarande'"


Sen tycker jag förstås också att det är roligt att han knycker pianoslingan från "Backstreets" helt ogenerat.

Jag har både trott och tvivlat mycket det här året. Och jag tror att båda sakerna är precis lika viktiga; utan tron kommer man ingen vart och utan tvivlet är det lätt att man går vilse. Nu känner jag att det här inlägget är på väg att bli på tok för pretentiöst, därför slutar jag nu.
Dig it.

Cynismens högborg

Jag läste en artikel i Värmlands Folkblad för några dagar sen som faktiskt gjorde mig ganska förbannad. Nog för att man vet att de som jobbar på Försäkringskassan ofta är hårda och känslokalla men läs det här:

"Agneta Gustafsson skadade högerarmen vid en olycka 2001. I fem år klagade hon över svår värk i armen och gick även sjukskriven för problemen. Sedan drabbades hon av stroke och tappade talförmågan. Nu kräver Försäkringskassan att länsrättens beslut om att ge henne livränta ska rivas upp. Motiveringen är att man inte vet om hon fortfarande har ont."

Bara för att hon inte längre kan berätta för folk att hon har ont ska hon alltså inte få några pengar. Man kan tillägga att både hennes make och de personliga assistenter som vårdar henne är övertygade om att hon fortfarande har ont i armen. Hennes make är dessutom också skadad och har svårt för att arbeta, även hans skada ifrågasätts av Försäkringskassan.
I dagens VF var det en till artikel som handlade om ett liknande fall. Och det här är förmodligen bara två av väldigt många personer som inte får någon sjukförsäkring trots att de borde vara berättigade till det.

Det är givetvis så att journalister kan vinkla nyheter lite som de vill, och just nu är det väl ganska populärt att hacka på Försäkringskassan. Jag är givetvis inte kompetent nog att avgöra om de här personerna är så pass handikappade att de borde få sjukförsäkring eller inte. Men det är knappast de som jobbar på Försäkringskassan heller. Det som man rimligen borde gå på är ju läkarnas omdöme. Om de säger att personen ska få ersättning (vilket de har gjort i de här fallen) så tycker jag att de ska få det också.
Försäkringskassans jobb verkar gå ut på att leta upp fuskare istället för att försöka hjälpa de som behöver stöd. Och då tycker i alla fall jag att det är någonting som har gått väldigt snett.

Valdemars Julkalender - 22:a luckan

Bakgrund: Istället för att göra en lista på årets bästa låtar så har jag i år bestämt mig för att göra en julkalender. Bakom varje "lucka" döljer sig en väldigt bra låt från i år, dock kommer inte låtarna komma i någon särskild ordning utan lite hipp som happ.

Noah and The Whale - 5 Years Time
Noah Baumbachs film The Squid and The Whale från 2005 är i mitt tycke en av de bättre amerikanska filmer som producerats under 2000-talet. Några som också tycker det är förmodligen det brittiska bandet Noah and The Whale som tagit sitt namn efter filmen och regissören. Det är svårt att säga något om Noah and The Whale utan att nämna Magnetic Fields. Sångaren Charlie Fink sjunger med en croonerröst som inte ligger så långt från Stephen Merrit och låtarna innehåller gott om ukuleleinstrument, stämsång och visslingar. Men det känns också som att de har anammat en hel del från den skotska folkmusikscenen.
Den här låten släpptes som singel 2007, men gavs ut igen i år då den också kom in på den brittiska tio-i-topplistan.

Valdemars julkalender - 21:a luckan

Bakgrund: Istället för att göra en lista på årets bästa låtar så har jag i år bestämt mig för att göra en julkalender. Bakom varje "lucka" döljer sig en väldigt bra låt från i år, dock kommer inte låtarna komma i någon särskild ordning utan lite hipp som happ.

Sigur Rós - Festival
Det är ytterst få band som har betytt så mycket för mig som Sigur Rós. I synnerhet deras andra och tredje skiva, Agaetis Byrjun och (), har i vissa stunder känts helt livsnödvändiga. Jag skrev till och med en översvallande recension på () en gång och skickade in till Dagens skiva, som glädjande nog publicerade den.
Trots detta kan jag inte påstå att jag lyssnar på Sigur Rós särskilt ofta. Det är samma sak med en del klassisk musik, jag älskar Mussorgskijs pianocykel Tavlor på en utställning och Beethovens pianosonater, men det är knappast något jag lyssnar på varje dag. Jag antar att viss musik kräver att man befinner sig i en viss sinnesstämning. Kanske var det därför jag blev så besviken när jag äntligen fick se Sigur Rós live på Way Out West i somras. Jag var väl helt enkelt inte upplagd för att se dem. Jag var inte särskilt berusad men jag hade en lätt huvudvärk och dessutom var jag ganska trött efter att ha sprungit på en massa andra spelningar tidigare under dagen. Kanske var det fel tid på dygnet också, Sigur Rós musik gör sig absolut bäst på natten, eller åtminstone runt skymningstid. Jag minns inte ens om de spelade "Festival", kanske gjorde de det men den gjorde i såna fall inget större intryck på mig då. Det är först senare när jag har lyssnat på låten hemma i lägenheten som jag har insett vilket mästerverk det är. Nästan i klass med "Vidrar vel til loftarasa" och "Vaka". Nu hoppas vi bara på en lika bra video till "Festival" (den här naturvideon är i ärlighetens namn ganska tråkig, som tur är så är det inte en oficiell video).

Valdemars julkalender - 20:e luckan

Bakgrund: Istället för att göra en lista på årets bästa låtar så har jag i år bestämt mig för att göra en julkalender. Bakom varje "lucka" döljer sig en väldigt bra låt från i år, dock kommer inte låtarna komma i någon särskild ordning utan lite hipp som happ.


Fever Ray - If I Had A Heart
Den första singeln från Karin Dreijers nya alias, Fever Ray, låter ganska mycket som... The Knife. Kanske inte så förvånande. Möjligtvis är det ännu lite mörkare och suggestivare. Inget jävla julglitter här inte. December är en mörk månad med bara några få timmars ljus och just i brytningspunkten, när den långa natten är på väg att övergå i dag passar "If I Had A Heart" som handen i handsken. Albumet släpps den 18:e mars nästa år. Det kommer bli bra.

Lyssna här.

Valdemars julkalender - 19:e luckan

Bakgrund: Istället för att göra en lista på årets bästa låtar så har jag i år bestämt mig för att göra en julkalender. Bakom varje "lucka" döljer sig en väldigt bra låt från i år, dock kommer inte låtarna komma i någon särskild ordning utan lite hipp som happ.


Hello Saferide - X Telling Me About The Loss Of Something Dear, At Age 16
Vi dröjer oss kvar lite vid temat svenska kvinnliga singer/songwriters som skriver berättande texter. Annika Norlin är ett ganska självklart namn där. Jag tycker förvisso att hon borde satsa mer på Säkert! och låta Hello Saferide vila, för det är ju på svenska som hennes låtar verkligen kommer till sin rätt. Det som låter väldigt personligt, uppriktigt och unikt på svenska blir mer alldagligt och tråkigt när det sjungs på engelska. Det kanske bara beror på att jag är svensk och har lättare för att ta till mig svenska texter, jag vet faktiskt inte.
Men i alla fall så finns det några riktigt bra låtar på den senaste skivan med Hello Saferide. Den allra bästa låten heter Arjeplog, men den har jag redan visat på bloggen och jag hatar att upprepa mig. Därför får det bli en annan låt nu. Första gången jag hörde den här låten tyckte jag inte att den lät så speciell, men sen började jag lyssna på texten och den är faktiskt väldigt bra. Dessutom gillar jag den här videon väldigt mycket.