Jag har egentligen inte så mycket nytt av värde att förtälja om jobbet. Det lunkar på so to say. Har fått ett eget kvarter nu, det börjar vid Södermalmskyrkan på Götgatan fortsätter runt hörnet på seven-eleven upp på Ölandsgatan och sen en liten bit på Östgötagatan och Gotlandsgatan. Det passar rätt bra eftersom det är nästan precis där jag bor (för er som inte vet det så bor jag för närvarande på åttonde våningen i en lägenhet på Bjurholmsgatan). Jobbigt bara att jag måste gå upp till Tjärhovsgatan innan jag börjar dela ut för att hämta tidningarna.
Rundan tar ungefär två timmar att gå. Jobbigast är det på Ölandsgatan där det är fullt med innergårdar utan hiss. Natten till måndagen frågade jag om jag kunde få en trakt till eftersom den här går så snabbt. Det gick bra, jag blev tilldelad ett ungefär lika stort kvarter som inte heller ligger så långt härifrån. Jag var rätt utmattad när jag var klar med båda kvarteren men det ger i alla fall lite klirr i kassan. Det är dock osäkert om jag kommer få fortsätta ha två kvarter, beror på om någon av de som är sjukskrivna nu kommer tillbaka.
I övrigt sover jag till tre och ägnar eftermiddagarna och kvällarna åt att utforska staden. Idag vaknade jag dock vid halv sex på morgonen eftersom jag var ledig under natten och lyckades somna relativt tidigt.
Tog en promenad med farmor till Mosebacke och Katarina kyrka. Såg på Cornelis grav, lyssnade på lite orgelmusik och käkade lunch på terassen. Därefter tog vi t-banan till Kungsholmen, strosade runt där en stund och skildes sedan åt vid Rålambshovsparken eftersom farmor började bli trött i benen. Hon åkte tillbaka hem och jag fortsatte över Västerbron och sedan längsmed Hornsgatan tills jag kom hit igen. Det var en rätt ordentlig men skön promenad (okej, att gå över Västerbron var kanske inte en helt angenäm upplevelse - jag har svårt att tänka på annat än självmord när jag går där). Stötte helt oförhappandes ihop med Olof inne på Mickes skivor vid Hornstull också. Vi hann växla några ord innan han var tvungen att dra vidare.
Ni får ursäkta om jag börjar bli tjatig men jag älskar verkligen Stockholm. Som man älskar en människa man har stött på några gånger men just lärt känna. Broarna, taknockarna, parkerna, gränderna... Men samtidigt finns det saker som stör mig. Saker som jag inte riktigt kan klä i ord men som gör att Stockholm aldrig kommer bli min stad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hamnade du i Sthlm? Förlåt att jag inte läst din blogg på länge, men hur?
Ja, jag hamnade här som alla andra. Sökte ett jobb och fick det helt enkelt. Men jag har inte flyttat hit permanent, jag bor inneboende hos en släkting just nu och om några veckor återvänder jag till Karlstad igen.
Jag håller med om de sistnämna valdemar - stockholm är en underbar stad. Men precis som du har jag en konstig känsla över denna stad. Känslan har gått och grubblat inom mig för en tid nu - jag tror det lutar mot skilsmässa - men hoppas på de bästa, för det är ju i stockholm som jag är född som orup en gång sjöng i en låt. Hoppas sommaren varit bra! Vi syns hemma i k-stad snart! Kram kram
Skicka en kommentar