fredag 27 februari 2009

16. Annika Norlin



Annika Norlin är ju i första hand en helt fantastisk textförfattare. Skulle hon någon gång få för sig att skriva en bok så skulle jag köpa den direkt. Förutom att skriva bra låttexter har hon ju dessutom en mycket läsvärd blogg. Har ni inte kollat upp den förut så gör ni bäst i att göra det nu.
Men det är inte det som det här inlägget ska handla om. I min värld är alla kvinnor som sjunger på norrländska lite bättre än andra. Jag tror att det var delvis därför som det dröjde så länge innan jag fastnade för hennes musik. Enligt min mycket bestämda åsikt så skriver hon varken lika bra texter eller sjunger lika bra på engelska som på svenska. De flesta Hello Saferide-låtarna flöt bara förbi utan att sätta något större avtryck, men första gången jag lyssnade på Säkert-skivan så fastnade jag direkt. Det räckte med att höra henne sjunga "bräcklig" med norrländsk brytning eller "Du är inte så fin men det är nåt med dig" för att jag skulle bli lite kär.
Annika Norlin sjunger inte inställsamt som så många andra sångerskor utan lite surt och tvärt. Sånt tycker jag om. Att hon dessutom verkar rolig och sympatisk och har en väldigt bra musiksmak gör ju inte saken sämre. Mer Annika åt folket helt enkelt.



3 kommentarer:

Anonym sa...

jo, det kanske inte är främst sången man tänkter på med henne, men jag tycker hon har bra inlevelse, både på svenska och engelska. Jag håller nog faktiskt inte helt med om att säkert! är bättre, my best friend fastnade direkt, och long last penpal, the quiz, leaving you behind mm är också väldigt bra.

the lost feeling sa...

så sant så. jag hörde I wish I was a lesbian-låten med Hello Saferide för länge sen, avfärde henne helt bara därför. sen hörde jag en Säkert-låt på radion och blev omedelbart förälskad. Senare gav jag Hello en chans igen och nu älskar jag Hello mer än säkert. Somliga dagar.

för övrigt lever stardustbloggen. håll den vid liv! som olympiska elden!

Anonym sa...

det bästa som hänt världen sen kattdjuren.