Att söka jobb

Jag har ägnat en del av den här dagen och en del av gårdagen åt att surfa runt på Arbetsförnedr... förlåt Arbetsförmedlingens hemsida och leta efter sommarjobb. Jag upptäckte att de hade en fiffig grej som de kallar för Yrkeskompassen.
"Vilket yrke är du intresserad av?" står det och så ska man få fram en prognos över arbetutsikterna de kommande fem åren. Jag testade med Författare, Rockstjärna och Gud men fick inte några träffar alls... Jag förstår inte vad jag gör för fel.

Nåväl jag har i alla fall sökt några jobb, både i Värmland och i Stockholm. Min tanke är att om jag får ett jobb i Stockholm så skulle jag kunna våldgästa min fars moster i några månader. Hon har en stor lägenhet som hon ändå inte är så mycket i på sommaren så det bör inte vara några problem.
Bland annat har jag sökt jobb som tidningsutdelare, golfbanearbetare, kioskpersonal, försäljare på Gröna Lund och - kanske mest otippat - cykeltaxichaufför. Jag räknar dock ganska kallt med att jag inte kommer få något av dem. Det känns alltid som det är nån hake med varje jobb, antingen ska man ha erfarenhet av jobbet eller så gäller jobbet från april till september (vilket blir lite svårt för mig om det är i Stockholm) eller så är det nåt annat hinder i vägen. Cykeltaxijobbet känns väldigt roligt (det kanske inte är så roligt, men det låter roligt och det är en grym grej att ha med på meritlistan) men det stupar nog på att jag inte hittar helt perfekt i Stockholm. Jag hittar nog visserligen bättre i Stockholm än de flesta värmlänningar men knappast tillräckligt bra för att kunna köra taxi.
Jag har förstås sökt lite jobb i Värmland också. Systembolaget i Karlstad, Hagfors och Munkfors bland annat. Också ett jobb som guide i någon gruva i Filipstad. Det sistnämnda verkade rätt kul men frågan är hur jag ska ta mig dit om jag skulle få jobbet. Ska jag pendla från Karlstad varje dag eller ska jag försöka hitta någonstans att bo på i Filipstad? Nåväl, det får bli en senare fråga.

När man söker jobb ska man ju skriva såna här "personliga brev" också (som förstås är allt annat än personliga). Jag tror jag har skrivit i varenda personligt brev att jag är bra på att hantera stress, att jag är bra på att ta eget ansvar och att jag trivs med att jobba i grupp. Det är förstås lögn så det skriker om det. Jag avskyr stress, jag brukar bli totalt blockerad när någon ger mig snabba instruktioner som jag sedan ska utföra och jag tycker att de flesta människor är puckon som inte går att prata med.
Men vad gör man inte för att få ett hederligt kneg.

Om jag inte får nåt av jobben så funderar jag på att låsa in mig i ett litet rum hela sommaren med bara en dator (utan internetuppkoppling) och tio kilo kaffe och skriva som en tok. Om jag installerade videokameror överallt i rummet som filmade mitt skrivande så skulle jag kunna kalla det för ett socialt experiment också. "Den första dokusåpan med bara en deltagare". Vad säger ni om det?