torsdag 6 mars 2008

Om himlen finns är jag förlorad

Klockan är 03:13 och jag kan som vanligt inte sova.

Jag har ägnat en stor del av dagen åt att läsa om Pär Lagerkvists liv och författarskap. Och jag måste säga att ju mer jag läser desto mer fascinerad blir jag av honom och intresserad av att läsa fler böcker än de jag hittills läst (Dvärgen, Sibyllan och novellsamlingen Onda Sagor).
Ett centralt tema i Lagerkvist böcker är ju, som ni kanske vet, det religiösa tvivlet, sökandet efter en mening och längtan tillbaka till barndomens trygghet.
Jag har själv aldrig varit kristen men jag kan verkligen identifiera mig i de där känslorna. Jag vill ju också tro på nåt. Jag vill att det ska finnas nåt som kan vägleda mig, nåt som kan berätta för mig hur jag ska göra, nåt som jag kan känna trygghet i.
Det kanske är kärlek jag söker. Det är väl det och det skulle vara löjligt att påstå att jag inte tror på kärleken för det gör jag ju och jag ser ju bevis på den varenda dag men det är bara det att... jag har så svårt att landa i den. Jag har så svårt för att känna mig trygg ens i kärleken.

På min gravsten ska det stå: "Han gjorde så gott han kunde."
Och mer än så kan ingen bli.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Vilken vacker text det kommer att stå på din gravsten. Blir rörd. =)

Anonym sa...

Pär Lagerkvist har jag inte läst något av. Det måste åtgärdas. Dvärgen har ju många rekomenderat, tror du den är bäst att börja med?

Valdemar sa...

Dvärgen är en väldigt bra bok att börja med. Det är väl förmodligen hans mest kända också.

Några av novellerna i Onda Sagor är väldigt bra också, andra är bara märkliga.

Annar tror jag att den s.k. Korsfästelsetrilogin som bl.a. Sibyllan ingår i är väldigt intressant att läsa.

Anonym sa...

jag känner mig lite gammal och tvivlande, just idag
men vägrar åldras till surtant

jag tror på kärlek
även om den inte är min vän

jag har massor att ge
men ingen att ge till.

man gör så gott man kan
och det är gott så.
du skriver fint =)