Connys intervju med mig, del 3

Liv

C: Eller vad är liv? Annars blir det svårt att säga vart det uppstår kanske...

V: Jag tror jag drar gränsen för liv vid allting som har någon sorts medvetande, jag tror inte att döda ting har ett medvetande.

C: Nej, det är väl nästan så att det framgår av beteckningen "döda ting"?

V: (skratt) Ja, precis...

C: Om de nu är det? Men medvetande, vad innebär det att någonting är medvetet?

V: Att det kan känna saker.

C: Att det har någon form av förmåga att ta in känsla. Vad är förutsättningen för det till skillnad från ett dött ting som kanske kan ta in saker? Som kan ta in kemikalier, som kanske tar sig in i en sten eller något. Eller ja... jag är dålig på kemi, men om det är så... alltså vad är det som skiljer? vad är det här upplevandet liksom?

V: Det är att ting kan påverkas, utan att för den sakens skull känna saker. Den har inte känsla i samma mening som levande människor... kan inte känna glädje eller smärta.

C: We may hope so, med tanke på stenindustrin. Det vore fruktansvärt. Men du sa alltså att döda ting har inget medvetande på samma sätt som människor eller djur? Eller en växt kanske som i och för sig jag tänker på som liv. Det är ju få som skulle påstå att växter tänker.

V: Jag kan inte säga att jag vet tillräckligt mycket om växter och stenar, för att säga hur högt jag borde värdera dem. För lite kunskap!
(skratt)

C: Det är lite roligt, för det är nog inte så många som har det(kunskap alltså).

V: Men annars tycker jag nog så här att desto högre form av medvetande, förmåga att... eller ja... kanske inte förresten... (skratt) eller jo så är det nog. Ju högre form av medvetande, desto större värde sätter jag.

C: Så du tar alltså hellre död på en gris än en människa? Om du nu anser att människan har ett högre medvetande...

V: Ja, jag skulle hellre ta livet av grisen om jag tvingas välja.


Människans Medvetande - Rationalitet

C: Vad innebär det att ett medvetande är högre?

V: Ja, jag funderade också på det när jag sa det.... ja... det kanske är fel ord egentligen. Det kanske bara är det att jag har lättare att identifiera mig med en människa. Jag kanske inte ens ska säga att en människa har ett högre medvetande.

C: Menar du att du i högre grad förstår människans medvetande? Vi är alltså ganska olika jämfört med växter och djur, så vi får svårt att förstå dem...

V: Mmm.

C: Även om man ur biologisk synvinkel anser att vi också är djur.

V: Men vi särskiljer oss från de andra djuren genom att vi har förmågan att fatta rationella beslut.

C: Rationalitet är det samma sak som förnuft?

V: Ja.

C: och om jag minns din definition av förnuft rätt, alltså någon form av logiskt resonemang som bärs fram av eller leder mot en känsla, eller från en känsla.

V: Ja, leds av känsla och leder till känsla.

C: Finns det något bra konkret exempel på rationalitet som skiljer människan från djuren, i praktiken alltså?

V: Att handla i betydelsen att köpa saker eller byta saker, det är ju en form av rationalitet att man ser att "jag har en sak och du har en sak, och jag vill hellre ha din sak och du vill hellre ha min".

C: Vad beror den här skillnaden i rationalitet på?

V: Jag vet inte exakt vad det beror på.

C: Men det har betydelse för vårt värde som varelser.

V: Mmm.

C: Vilket får mig att fundera på hur vi diskriminerar mellan olika saker... att vi väljer någonting framför något annat, att vi väljer människan framför ett djur. Därför att det har ett värde för oss, samtidigt som det har ett värde i kraft av att det är en del av världssjälen?

V: Som jag sa förut vet jag inte om jag sätter människan högre än djuren för att jag har ett rationellt tänkande, utan helt enkelt att jag har det och därför har jag lättare att identifiera mig med det.

C: Finns det inget sätt att ta reda på om det är så att vi är partiska djur som väljer att upphöja vår egen livsform framför andra djurs?

V: Jag vet inte. (lång tystnad)

C: Förresten, om jag ställer nån fråga som du tycker är underlig eller undrar varför jag ställer den, så får du så klart ställa en fråga kritiskt tillbaka. Och det är heller inget tvång att du ska ge svar på de frågor jag ställer. Jag ser det mer som utkast till idéer om vart samtalet kan ta vägen.

V: Undrade du alltså varför vi betraktar en människa som mer värd än ett djur?


Säkert Vetande - Bevis

C: Nej, jag tänkte mer hur vi kan skilja på om vi är partiska eller om det går att identifiera någon skillnad med säkerhet? (vilket inte behöver handla om värde; min anm.) Finns det något som är säkert, kanske man får ta först då, eller är allting upp till ens egen känsla-förnuft inför saken, ens subjektiva avgörande liksom?

V: Mmm, det är jag också väldigt osäker på.... Om världen bara finns för att vi tycker att den finns.

C: Om det finns någonting bortom vår föreställning alltså?

V: Mmm.... (lång tystnad)

C: Om jag ställer om frågan lite grann. Finns det någonting som du tycker känns mer uppenbart än andra saker? Skiljer du på olika typer av övertygelse, att olika saker har olika status ifråga om trovärdighet?.... (tystnad) ... Alla dessa saker som förekommer i mänskliga sammanhang, i våra samtal... hur vi kan vara säkra på att vi vet nånting, alltifrån kriget i Irak till varför ens bror mår som han mår eller om vi tror på det som sägs om historien..... hur långt vetandet sträcker sig egentligen. På vilket sätt det sträcker sig?

V: När det gäller vetande så tror jag att man måste utgår ifrån om man har förnuftiga bevis för nånting. Ju mer bevis, desto säkrare är kunskapen.

C: Så vi har alltså större anledning att tro att Eiffeltornet finns än att det finns rymdvarelser på Mars? Det är alltså en övertygelse?

V: Ja...

C: Känns den stark eller?
(skrattar)

V: Ja den känns väldigt stark.

C: Allas vittnesbörd om Eiffeltornet är alltså ett ganska starkt bevis, medan ganska få sekterister som hävdar intelligent liv på Mars är ett mindre starkt vittnesbörd.

----- inspelningen avbryts---- (en liten del av diskussionen "om övertygelse och bevis" går förlorad)